Senaste inläggen

Av Ulrik Nilsson - 25 februari 2011 09:29

Under den plenifria veckan har jag rest till Baskien för att hålla föredrag och för att träffa olika människor. Jag är i den lilla orten Mureta beläget mellan Bermeo och Grenika. Här håller man för andra gången ett möte om "Turism, miljö och hälsa", vid det första mötet för två år sedan inbjöds jag att presentera det arbet vi genomfört i Borås under förra mandatperioden (och som jag hoppas de fortsätter med nu). Inför den andra konferensen ombads jag att komma tillbaka och bygga vidare på mitt tidigare företdrag och efter som vi inte har någon riksdag så accepterade jag. Från besöket tar jag med mig två intryck.



Borås arbete väcker intresse och i viss mån beundran


När man presenterar det som ett stort antal Boråsare har lyckats genomföra när det gäller att skapa en ny självbild, utveckla stadens erbjudanden och locka besökare så våcker det bara beundran. Vi kan naturligtvis peka på en mängd ensilda händelser men framförallt så handlar det om samverkan. Borås arena, Walking to Borås, Eurotrial etc allt har varit goda initiativ men när vi tittar tillbaka på denna tiden så tror jag vi kmmer att säga att en bit in på det 21:a århundradet beslöt Borås sig för att sluta att vara ett offer och istället styra sitt öde. Detta försöker jag presentera för baskerna som en strategi och de vill verkligen följa vårt exempel. Om de lyckas får vi se.



Separatismen i Baskien


Om man för ett antal år sedan nämnde Baskien för mig så var min nturliga rektion att tänka terrorism och separatism. Det har funnits, och finns i viss mån än, fog för den bilden. Baskien har en lång och stolt tradition och har en stark känsla av gemensamhet med sina franska baskiska vänner. Det som dock blir tydligt när man talar med bskiska politiker är att idag är självständighesfrågan underordnad för alla utom de mest extrema. Gemon medlemsskapet i EU kan baskien på åda sidor gränser agera så att man uppnår i stort sett allt man önskar, och detta utan att lämna Frankrike eller Spanien. Här visar EU verkligen sin förmåga att skapa goda förutsättningar för fred, samarbete och möten människor emellan. 



Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamor och boråsare 

ANNONS
Av Ulrik Nilsson - 22 februari 2011 19:15

I dagen Borås Tidning har jag en deattartikel om det stulna valet i Vitryssland.Artikeln skevs för någon vecka sedan så vissa av mina onskemål har uppfyllts. Bifoga en länk till artikeln.

http://www.bt.se/debatt/glom-inte-bort-vitryssland(2289415).gm


Ulrik Nilsson (M)


ANNONS
Av Ulrik Nilsson - 20 februari 2011 17:41

I torsdags och fredags hade jag förmånen att åka till UfM's (Union för Medelhavet - ett samarbetsprojekt mellan EU och medelhavsländerna; nord-syd dialog i närområdet) kommitté för Ekonomi, finanser med mera i Luxemburg. Temat var mycket inriktat mot frågan om bildandet av en ny investeringsbank för medelhavets södra och östra strandstater. Själva förslaget skulle utarbetas av parlamentariker från Tunisien och Italien, tunisierna kom av förklarliga skäl inte så själva sakfrågan får avvakta till plenarsessionen i Rom i mars. Det var dock några intressanta seminarier om islamiska finanser.


Det finns ett stort antal fonder som har specialiserat sig på att placera islamiska tillgångar och som av det skölet har ansökt om och blivit sharia-certifierade. Fonder baserade i London och Paris har vänt sig framför allt till muslimer i Frankrike respektive UK, meddans ´det är så att de Luxemburgbaserade fonderna har inriktat sig mot den internationella marknaden. Några fakta om dessa fonder:

  • Världsmarknad: ca 1 000 miljarder USD
  • Bedöms öka ca 25% per år under de kommande 10 åren
  • Sharia-godkända fonder får inte investera i alkohol, fläskkött, tobak, vapen konventionella finansiella institutioner, korta affärer, derivat
  • Marknaden domineras idag av stora och välkända fondföretag (Allianz, BNP Paribas, JPMorgan osv.)
  • Marknaden för islamiska finanser har påverkats väldigt lite om något av finanskrisen, under frågestunden nämndes det även från någon deltagare att den islamiska var ett skydd för finanskriser
  • Hittills har det inte funnits någon efterfrågan på CSR eller motsvarande inom den islamiska finanssektorn. Kan vara på gång, det syns svaga tecken

Jag ställde frågan vid frågestunden om hur de islamiska fonderna investerades, av presentationen framgick bara var de inte fick placeras. Svaret som gav efter lite diskussion och pussel från olika inlägg blev att de investeras brett men huvudsakligen i fastigheter, tillgångar (exv flygplan) och infrastruktur i västländerna. På min följdfråga om industri- och servicesektorerna svarades det att man sett ett visst ökat intresse för investeringar i skolor och hälsovård.


I samband med diskussionen efter ett föredrag från Luxemburgs finansminister Jeannot Krecké framkom att till exempel man i Algeriet kräver 51% inhemskt ägande av alla investeringar som genomförs i landet. Ett företag som vill investera i en produktionsanläggning kan då komma i problemet att man får betala hela biten men riskerar att inte kouun kontrollera egendomen.


Eftersom handel är en bra väg till samarbete och en grund för demokratisk utveckling (ett utförligt resonemang krin detta finns i den artikel som varit införd i BT och som bifogas sist i inlägget) så kan denna situation resa ett antal svåra frågor.


Det är uppenbart att den islamiska finansmarknaden är likvid och omfattande liksom även att europeiska banker snabbt har varit ute för marknadsandelar. Ränteförbundet gör att pengarna inte kan investeras i nya företag därför att då krävs helägande, man kan nämligen bara ta ut värdestegringar och då krävs kontroll. Det leder till att fonderna investerar i ”säkra” västerländska tillgångar. Skulle en större del av de islamiska tillgångarna kunna kanaliseras till investeringar i industri eller lokal infrastruktur så hade tillväxten gynnats, men nuvarande system gör det uppenbarligen midre lönsamt eller säkert. 


Eftersom handel kommer att kräva dels stora investeringar i kommunikationer (vägar, järnvägar och hamnar) och dels och dels att gränser öppar och regler harmonieras så finns stora utmaningar i framtiden i denan regionen. Den inledda utvecklingen bör leda till förändringar i ekonomisk system så att fler kan vara med och bidra samt till att de juridiska systeme förändras.


Ulrik Nilsson (M)

Riksadgsledamot



Artikel till BT:

 

Vår öppenhet förbättrar Tunisiens chanser


Det hände mycket i Tunisien för närvarande. Den folkliga revolt som pågått sedan strax före jul ger landet helt nya möjligheter och måste ses som något mycket positivt. Alla vänner av en god utveckling för alla länder måste helhjärtat ställa upp för Tunisien och vara beredda att medverka i och till landets fortsatta utveckling.


I en artikel i BT den 20 januariskriver Jan-Erik Gustafsson, ordförande för Nej till EU, under rubriken ”EU är medskyldigt till det tunisiska folkets umbäranden”. Med anledning av den artikeln vill ja ta upp några aspekter på utvecklingen.


Läser man statistik – till exempel UNDPs Human Development report – går det inte att komma ifrån att ekonomiskt välstånd ofta (alltid?) är kopplat till demokrati och marknadsekonomi. Sett ur ett principiellt perspektiv går det lätt att förstå. Planekonomi, liksom diktatoriska styrelseskick, bygger på att order utgår från ”toppen” och verkställs nedåt i hierarkin samt att information vidareförs uppåt. Den som styr kan bara göra det via sitt informationsövertag och via en kontroll makt. I det gamla Sovjet hette kontrollmakterna KGB (för politik) och Gosplan (för planekonomin), och på samma sätt har den avsatta regimen i Tunisien styrt via att kontrollera polis och militär. I en marknadsekonomi och i en demokrati så bygger systemet på att enskilda agerar efter bästa förmåga på den information man har förhanden och tillsammans skapas då ökade resurser. Detta innebär att såväl beslut som information förmedlas uppåt, nedåt och sidledes. Ett nätverk för samverkan skapas.


Traditionell klokskap har varit att vill man få välstånd så måste man sträva mot demokrati och därefter mot marknadsekonomi. Ett uttalat mål med en stor del av det svenska biståndet är därför att främja demokrati. I dagsläget kan man konstatera att exempelvis Kina har valt en annan väg, nämligen att öppna för marknadsekonomi under fortsatt styre från kommunistpartiet, en politik som lett till att UNDPs development index ökat från 0,368 till 0,663 mellan 1980 och 2010. Som jämförelse kan vi notera att Norge har högst UDI på 0,938 för 2010 och Sverige (plats 9) har 0,885.  


För Tunisiens del – vars nu avsatta ledning valt en likartad strategi som Kina – har human development index gått från 0,436 till 0,683 på samma period. Innan vi helt fördömer detta valet skall vi ställa oss två frågor dels om det är bättre att svälta i en demokrati än att äta sig mätt i en diktatur – en mer retorisk fråga och omöjlig att besvara – och dels om det är möjligt att parallellt bibehålla diktatur samtidigt som man har en marknadsekonomi.


Jag nöjer mig med den senare frågan. Som sagt ovan bygger marknadsekonomin på samma typ av nätverk som demokratin. När ett italienskt textilföretag lägger produktion i Tunisien (Tunisien är EUs näst största exportör av teko-produkter) så kommer det nog oundvikligt att bli så att några i produktionen måste träffa beställarna för att lösa problem, precis den typ av nätverk som krävs. Det är inte heller otroligt att detta leder till att några tunisier får kontakter utanför Tunisien och då kan knyta an till andra exempel. På samma sätt tror jag att vår (västvärldens) turism till Spanien, Portugal och Grekland under 1970-talet medverkade till att de länderna gick från diktatur till demokrati. En förhoppning kan vara att även Kina står på tur.


Jan-Erik Gustafsson kan därför ha rätt i så motto att EU inte har bojkottat handel med Tunisien och inte heller infört några sanktioner baserat på att landet inte varit en demokrati. Jag tror dock, som framgår av resonemanget ovan, att EU genom att handla med Tunisien har bidragit med idéer och inspiration till det som nu sker. I dagsläget gäller då en annan viktig utmaning, hur skall EU kunna medverka till en positiv utveckling av demokratin i Tunisien samtidigt som ekonomin fortsätter att utvecklas starkt. Jag tror att den dialog som initierats via EUs höga representant och de kontakter på politisk nivå som finns kan användas till handfasta råd. Samtidigt är det också viktigt att handeln fortsätter så att inte Tunisien får en svag ekonomi när omställningen pågår, därför anser jag det tveksamt att nu peka på EU som syndabock. EU behövs för Tunisiens framtid.


Av Ulrik Nilsson - 12 januari 2011 16:23

I samband med en uppvaktning av vår tidigare riksdagsledamot Lars Björkman i Länghem skrev jag följande nödrimmade limerick:


Lars, vår riksdagsman från Länghem

firar nu födelsedag sjuttiofem

jag reser till

för fira jag vill

med bok om mat från ditt (din) hem (-bygd)


Ulrik Nilsson

Av Ulrik Nilsson - 16 december 2010 14:54

Veckans stora händelse här i Riksdagen har nog varit debatten om ISAF och Afghanistan. Man får nog säga att debatten gav ett visst underhållningsvärde när Lars Ohly (V) repilkdebbaterade med Peter Eriksson (MP), uppenbart var att de röd-gröna hade en strid om "blame-voiding" (det-var-inte-mitt-fel-spel). Man skulle kunna säga att det röd-gröna samarbetet krackelerade i Kammaren i tisdags, jag tror dock det finns större lärdomar att dra.


Går man in i en allians eller ett långsiktigt samarbete så måste man inom gruppen förhandla och ge och ta. När man enats så måste alla känna att kompromissen är mitt eget förslag. Först då kan man förhandla med en annan part och ge och ta. Känner man sig att man fått ge så mycket så man inte helhjärtat står för överenskommelsenså blir det svårt eller till och med omöjligt attförhandla i nästa steg. (V) känner det naturligvis så och väljer därför att sätta sitt partiintresse före det röd-gröna samarbetet.


Viser här den stora svagheten med ett inte genomarbetat samarbete, och svenska folket är bara att gratulera att man inte stödde ett samarbete som spricker vid första förhandlingen.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 12 december 2010 16:36

Í slutat av förra veckan besökte jag Bryssel och PNoWB (hopplös ackronym för Parlamentarie Network on the World Bank). Diskussionerna handlade väldigt mycket om vilken roll biståndet får i en allt mer globaliserad värld. Det var också väldigt uppenbart vilka olika inställningar som finns från Asien jämfört med Afrika. Typiskt var det uttalande som en indisk deltagare gjorde där han sa ungefär: I Indien har vi fler som lever under fattigdomslinjen än vad det finns innevånare i Afrika, men vi vill diskutera världshandelns möjligheter inte ställa krav på att någon annan skall göra det för oss.


Ett av seminarierna handlade om naturkatastrofer, därifrån vill jag också ge ett litet citat. Det är inte jordbävningen utan de dåligt byggda husen som dödar. Med andra ord även om det finns naturkatastrofer får vi inte ge upp försöken att bemästra dem (kanske också en passning till Cancun?)


Jag hade även möjlighet att träffa Syd Koreas ambassadör. Det är påtagligt att något är på gång på den koreanska halvön, även om det är svårt att förutse utvecklingen. Ett hoppingivande tecken får dock anses vara att Kina förefaller ompröva sitt ställningstagande till den Nord Koreanska regimen.


I fredags hade jag mitt sista sammanträde med direktionen för Sjuhärads kommunalförbund, det fick bli en limerick:


Kommuner ses i Sjuhärads förbund

på tillväxts- och utvecklingsgrund

en styrelse lämnar av

nya för vår (vandrings-)stav

vidare mot framtid hållbar och sund.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 1 december 2010 10:53

Sedan jag enast bloggade har jag medverkat vid ett antal tillställningar vilka kan vara av intresse när det gäller mina uppfattningar:


Den 18 november presenterades boken "Garpar, gipskatter och svartskallar" av författaren Anders Johnsson vid ett frukostseminarium i Riksdagen. Boken är en fantastiskt informativ sammanställning över vad som utifrån kommande har bidragit med i vårt svenska samhälle (på motsvarande sätt har även svenskar bidragit till andra länder). Bland annat sades det att det faktum att (SD) numera kan titulera sig Riksdagsledamötet beror på en tysk invandrare, fram till hans insats på 1500-talet så samlades man till Herredagar och inte Riksdagar, så kanske skulle (SD) kalla sig Herredagsledamöter! Sammanfattningen som seminariet gav blir nog: Migration är viktig för Kompetens, Kapital, Kontakter och Kreativitet. (citat från Anders Johnsson)


Tisdagen den 23 november var vi alla inbjudna till Ingensjörsvetenskapsakademien (IVA) för en presentation om framsted och läge inom forskningen. Hela föredraget ägnades åt olika aspekter på forskning kring temat nano-teknik. Att redogöra för hela innehållet är inte görligt, dock måste jag konstatera att det är inte utan stolthet som Boråsare man kan notera att ett av de exempel som IVA lyftefram var Textilhögskolans arbete mwed "Smart textiles".


Onsdagen den 24 november besökte jag "Civil rights defenders" (f.d. Helsingforskommittén) och deras seminarium om situationen i Dagestan. Att det är oroligt på många fronter i Norra Kaukasus är nog ingen nyhet, vad som var (bland annat) nytt för mig var att Dagestan, som är en traditionellt mångkulturell region, medvetet på 1990-talet valde en organisation med en relativt svag presidentmakt och en maktdelning mellan de olika etniska grupperna. Detta ändrades sedan när Moskva fick ett ökat intresse att centralstyra och därmed införde i praktiken presidentstyre, men rester av maktdelningen finns kvar. Nu har relativt nyligen en ny president valts, som av föreläsarna uppfattades vara positivt inställd till MR frågor, dock har han fortfarande en relativt svag ställning och därför svårt att "virda situationen rätt". Den svaga makte som var garanti för förståelse och MR har nu blivit ett hot mot detsamma! Man skall nog i detta också komma ihåg att förvaltningen i mycket bygger på ryska traditioner och band. Slutligen går det inte att undanhålla er ett citat från den ryske presidenten på hand blogg samma dag som mötet om Dagestan var: "Vår stabilitet kan transformeras till stagnation"


På kvällen samma dag var det middag på slottet .... (läs kvällspressen för info om vad som hände där).


På fredag den 26 november hade MUF i Södra Älvsborg ett seminarium om Integration på Högskolan i Borås. Seminariet utmynnade i princip i två slutsatser dels att invandring tillför resurser och dels att integration har precis samma drivkarafter som all annan mänsklig verksamhet. Det är fel att se invandrarna som svaga de är ofta mycket kapabla och därför måste invandrings och integrationspolitiken utvecklas mot att ge möjligheter.


På gång:

Imorgon (2/12) åker jag till Bryssel för att vara med på "Parliamenttary Network on the World Bank" under tre dagar

På onsdag den 8 december skall jag delat i seminarier dels om Japans utveckling efter krisen och dels om situationen mellan de Koreanska staterna.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 17 november 2010 13:19

I måndags var det avtackning av KG (KG Drotz avgående (KD)-kommunalråd) och mig i Stadshuset i Borås. Fler än vad jag kunde vänta mig kom och uppvaktade. Jag vill här bara framföra ett varmt tack för alla presenter framförallt till de gåvor som givits till Monica och Karl-Axel Ekmans arbete i Garissa.


Sedan har jag del hunnit vara på utdelning av Gösta Bohman priset - vilket i år gick till dokumentärfilmaren Martin Borgs, och dels har jag varit på ett av Jarl Hjalmarson-stiftelsen arrangerat seminarium med Makedoniens EU-minister Dr Vasko Naumovski. 


Makedonien är dedan 2005 kandiadty till EU men än så länge har EU inte inlett medlemsskapsförhandlingarna. I avvaktan på dessa förhandlingar gör Makedonien stora insatser för att uppfylla alla de krav som EU ställer för nya medlemmar i de så kallade Köpenhamns-kriterierna, man har helt enkelt ensidigt beslutat att uppfylla allt för att processen skall gå så smidigt som möjligt. Redan idag är Makedonien "den längsta" kandidatmedlemmen någonsin. 


Varför har då inte förhandlingarna inletts? - Jo därför att man är oening med Grekland gällande namn och identitet för staten, grekland kräver att man inte använder identiteten Makedonien då en del av Makedonien ligger inom Greklands gränser. Grekland har dåm gjort klart att man inte kan stödja ett EU medlöemmsskap för Makedonien innan detta är löst.


För mig infinner sig då några frågor:

1) Kan vi inom EU acceptera att man använder kravet på enighet kring nya medlemmar som utpressning i en bilateral konflikt två länder emellan. Jag tycker inte det och det är inte heller Svergies mening, vi borde släppa fram Makedoniens medlemsskap och kritisera Greklands utpressningsstrategi.

2) Makedonien har i dag ett mycket starkt folkligt stöd för sin ansökan, men hör påverkas den av att EU uppfattas som ovilligt? EU tanken om samarbete borde vara tydlig även för Makedoniens innevånare.

3) Om Makedonien tvingas välja, vad är viktigast EU eller identiteten? På den frågan svarade EU-ministern med att dels vill 90% gå in i EU, men att ungefär 80% skulle välja att behålla identiteten före samarbetet som skulle gynna båda parter. Det finns alltså en riska att än en gång samarbetstanken stupar på någon nations egenintresse.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Ulrik Nilsson (m) med Blogkeen
Följ Ulrik Nilsson (m) med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se