Senaste inläggen

Av Ulrik Nilsson - 19 december 2011 10:24

I bland känns det konstigt. I går hyllade jag en frihetshjälte, idag minns jag en diktator och tyrann....

En diktator har styrt i Korea,
i Nord med idéer helt snea,
hans tid är slut,
folket pustar ut,
fattiga och på styret helt lea.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 18 december 2011 16:38

Vaclav Havel har avlidit idag, en av mina stora frihetshjältar. Jag skrev en hyllnings-/minnes limerick:

Han skrev bland annat om en dåre i Prag,
texter som gav kommunismen dödande slag,
efter drygt 20 år,
demkoratin stark står,
vi är många som hyllar frihetshjälten idag.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 14 december 2011 17:03

I dag har Riksdagen beslutat om den fortsatta svenska insatsen i Afghanistan. Under kammarens debatt i måndags skrev jag en liten limerick. Om den är av intresse så håll till godo:


Svenska soldater uti Afghanistan

för fred i land som beror av klan

vi gärna hjälpa vill

att demokrati få till

med civilt stöd till alla och envar afghan


Ulrik Nilsson (M)

Av Ulrik Nilsson - 8 december 2011 10:24

I helgen var Duma-val i Ryssland

skulle man fortsätta i Putins band

folket ville ej så

så efter mycket sjå

fixades resultatet av partiets hand.


Bör man skämta om något så viktigt som ett stulet val? Ja jag tycker att vi mad alla medel måste fästa uppmärksamhet på det grova demokratiska övergrepp som Duma-valet innebar.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot och valobservatör

Av Ulrik Nilsson - 6 december 2011 18:15

Har i helgen varit i Ryssland som parlamentarisk valövervakare. Jag tillbringade söndagen med att besöka vallokaler i st Petersburg och med att försöka förstå det jag kom att bli åsyna vittne till - att förstå är inte lätt.


Innan valet kunde vi konstatera att ett parti var systematiskt gynnat genom dels en total mediadominans och dels att man kunde styra hela den administrativa apparaten kring valet. Det partiet är självklart Putins maktparti "Enade Ryssland". I ett land där relativt få läser tidningar så är etermedia avgörande för poinionsbildningen, oberoende analyser visar att mellan 70 och 80% av den tid som behandlar politik upptas av program där ER framställs i en god dager.


Ett exempel på den adminstrativa resursen är kanske att det nybildade partiet PARNAS, med flera namnkunniga personer i ledningen kom att nekas registereing. Ett beslut som de tog till Europadomstolen - som gav de rätt, ett beslut som sedan den ryska valmyndigheten inte valde att följa. Det märkliga är nu att i ett land som på 90-talet hade ett myllrande partiliv har inget nytt parti registrerats sedan 2004 då kraven skärptes. I helgens val var bara sju partier tillåtna - alla mer eller mindre på ERs villkor.


Under själva valet var det några saker som man kunde notera (jag nämner här endast de jag ser som mest allvarliga - det finns fler):

- Det var en betydande oordning i många vallokaler där väljare kunde röra sig fritt i lokalen och där det var svårt för valförrättare och observatörer att få en överblick.

- Valhemligheten var i stort sett obefintlig. I de flesta vallokalernakryssade man i sin valsedel sittande vid ett bord med en liten låg skärm, dessutom satt man ofta så man hade ryggen mot lokalen, med påföljd att alla som gick förbi kunde se kryssandet. Ibland fanns ett slutet bås, men genom att använda det så gjorde man ett "statement".

- I en vallokal fanns ett rum för hemlig röstning, då gick man in gemon en dörr in i ett klassrum med tre sådanna låga skärmar. I det rummet fick inga observatörer gå in om någon var där. Med andra ord vore det inte svårt att lägga till ytterligare valsedlar om man var där inne.

- I en vallokal fick vi känslan av att ERs valobservatör var anhörig till valförättaren (ordföranden)

- I den vallokal kom, direkt när vi kom dit, en av ERs valobservatörer fram och presenterade sig som chef för det ungdomscentrum där röstningen skedde. Senare (under tiden vi var kvar) bjöd centret på en kör konsert med sin barn kör.

- Om man var nyiflyttad i ett område så kunde man gå och rösta utan att man fanns med i röstlängden, beviset var att man hade ett intyg från polisen i den ort man flyttat från som sa att man inte bodde där längre. Dessa bevis samlades inte in och därmed kunde man åka från vallokal till vallokal med dessa bevis. Det har också förekommit beskrivningar av observatörer som sett samma röstande i ett antal olika lokaler.


När vi sedan bevittnade rösträkningen i en lokal så präglades den av stor oreda och dålig struktur. Jag nöjer mig dock med det som för mig blev ett tydligt försök till valfusk. När de oanvända valsedlarna skulle räknas för att sedan makuleras noterade vi några som var förkryssade för ER. Det satt en svag blyertsmarkering i rutan framför ER. När vi frågade om detta slogs det förs bort med motivet att detta är ej använda röster så kryssen räknas inte. Då ingriper en man från Kommunisterna och kräver räkning, han räknar också sin hög (det var ca 750 sedlar och 8 räknare, alltså räknade de ca 100 var) och han konstaterar att han hade 20 markerade sedlar, damen bredvid sa 19 och ordföranden sa: Sluta detta behöver inte räknas.


Vår bedömning var att det fanns minst 100 sedlar med markering. Ordförandens anmärkning att det inte spelar någn roll faller då det dels inte kan vara en slump att så många oanvända sedlar markerats och då det dels finns starka skäl att göra så. Den vanligeväljaren är nog relativt ouppmärksam, man tar sedeln, letar efter sitt partis symbol, markerar och lämnar in. Med en svag markering är det inte säkert att man lägger märke till den och när sedan rösten räknas så godkäns den om man markerat ER och har man valt någon anna så underkäns den då det finns två markeringar.


Det finns bara ett ord för detta - VALFUSK. Vår tolk, när jag förklarat för henne, uttrycket en betydande ovilja mot hela spektaklet.


Förutom att konstatera att valresultatet inte går att lita på så tycker jag det är två andra kommentarer som bör göras:


1) Genom att bara partier i Duman kan ställa upp i presidentvalet så är det osannolikt att inte Putin kommer att väljas i mars. Det är nog mot den bakgrunden vägran att registrera Parnas skall ses. De hade kanske inte blivit jättestarka i Duman, men de hade nog kommit in och därmed hade Putin kunnat få en namnkunnig utmanare. Nu har han inte det.


2) Det utbredda valfusket bygger nog på att ER har insett att de inte längre har greppet om opinionen och att man inte vill vidkännas prestigeförlusten. Vid förra valet hade man 64%, oberoende bedömare säger nu att de borde ha fått 35-45%, man hade ett uttalat mål på 54% och det officiella resultatet blev ungefär 50%. Valdagsagerandet kanske gav 5-10% extra och därmed minskar prestigeörlusten.


Efter resultatet började protester här och var och det finns kanske en rädsla för utveckling som den i Tunisien och Egypten. Kanske skall utspelet i november om att öka militärutgifterna kommande år ses i det ljuset. Förutom att de kan ha givit röster från den manstarka militären markerade man också att militären har allt att vinna på att ER sitter kvar. Därmed kanske man kan räkna in en större lojalitet från militären om protesterna växer.


Slutligen kan man fundera över om vi borde vara där. Jag tror att det är bra att vi såg och kan sprida, det var också påtagligt hur den mest liberata partiet Yabloko uppskattade vår närvaro och möjligen förhindrade vi ännu värre fusk i de lokaler där vi var.


Jag är tacksam för demokratin!


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot och valobservatör i Ryssland

Av Ulrik Nilsson - 6 december 2011 18:11

I dag (den 6 december) firar Finland sin självständighetsdag. Radio 7 bad mig att skriva en limerick med anledningen av detta, så här blev mitt resultat:


Efter strid och slag bland annat vid Jutas kom
brödrafolkens union att avslutas

efter tvåhundra år

båda nu i EU står och
gemensamt om framtid beslutas.


Detta visar kraften i samarbete och demokrati, länder som skiljts genom krig kan sedan i realiteten återförenas av fredliga kontakter - en viktig lärdom för finland och för oss.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot


Av Ulrik Nilsson - 1 december 2011 15:53

I dag har jag en krönika under rubriken "Tankar för dagen" i Borås-kuriren. Den intresserade kan förja bifogade länk: http://www.boraskuriren.se/index.php?page=tankar&action=senaste&sida=hejopage_by_hejointeractive&rubrik=TANKAR+F%D6R+DAGEN


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot


Av Ulrik Nilsson - 17 november 2011 15:01

I måndags var jag i Eksjö för att medverka vid ett arrangemang om de svenska instaserna i Afghanistan. Den lokala FN-föreningen hade fått ett femtiontal deltagare till diskussionskvällen, vilket jag tycke är fantastiskt. Vi var fyra "debattörer" utgående ifrån fyra olika bakgrunder: en militär (stf regementschef i Eksjö), Lotta Hedström (tidigare språkrör (MP) och nuvarande ordförande i Svenska Afghanistan-kommittén), Pierre Schori och så jag. Jag tänker inte i allt kommentera inläggen, många var bra och beslysande. Jag vill dock något ta upp några inlägg från Pierre Schori.


Innan diskussionen sa han till mig (och det var bra) att han nog är att se som dissidenten. Han har - tvärt emot vad som blivit (S) ställningstagande - tagit ställning mot ett fortsatt svenskt engagemang i Afghanistan. Han sa också till mig att han skulle presentera hur ett tillbakadragande skulle gå till. När så debatten startade var min utgångspunkt att vi måste agera utifrån hur det ser ut idag och inte utifrån hur det kunde varit. Tids nog måste det diskuteras om den form som världssamfundet medverkar i Afghanistan är bra eller ej. På den punkten var Pierre Schori tydlig, vi borde inte vara där, mandatet är felanvänt. Jag kan respektera hans uppfattning, jag delar den inte, men jag tycker att man då också antingen skall säga att man är självkritisk eller att man har haft uppfattningen hela tiden. Det blir något svårt om man , så som jag uppfattade honom, å ena sidan uttrycker förståelse för hur FNs mandat kom till och sedan å andra sidan anser att vi inte skall vara där.


Jag var därför nyfiken på hur Pierre Schoris plan för Sverige i ASfghanistan ser ut och hur den skiljer sig från den regeringen kommit överens med (S) och (MP) om. Planen är ju nu att det till utgången av 2012 skall finnas 400 svenska soldater "på marken" i Afghanistan och att det till utgången av 2014 skall ha blivit en helt civil insats om ca 200 personer. Jag fick inget svar! Pierre Schori beskrev dels hur fel han anser medverkan är och dels, i några olika vändningar påstod han att "Carl Bildt ljuger". Svaret som praktiskt skulle beskriva hur vi borde göra lös med sin totala frånvaro.


Jag kunde slutat där men jag har på senare tid, framförallt när utrikespolitik diskuteras, noterat att det blir allt vanligare att man säger att situationen inte är bra och att man sedan beskriver hur den borde vara. Jag har en debatt i Borås Tidning på det temat gällande den arabiska våren med några vänsterpartister. Det förefaller som att Pierre Schori har förfallit till samma argumnetationsteknik, jag tycker det är synd därför att Schori är en av sveriges mest erfrana utrikespolitiker. Går vi ur nu så får det konsekvenser såväl för säkerheten i Afghanistan som för övriga parter i ISAF (FN-truppen i Afghanistan). Då blir defenitivt det fattiga Afghanistan lidande.


Sitter man i opposition kan man naturligtvis tillåta sig att argumentetra utifrån en värld man drömer om, men vill man vara regeringsduglig så gäller det att ta utgångspunkt i situatioen så som den är.


För mig är det naturligt så att världssamfundet åtog sig ett uppdrag i samband med att FN-mandatet om Afghanistan kom till och jag anser inte att det finns anledning att ge upp innan dess jobbet är klart. Afghanistans utveckling kommer att kräva våra insatser.Jag stödjer fullt ut planen som regeringen presenterar i propositionen.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot


Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards