För två veckor sedan var jag med på Europaparlamentets Joint Parliamentary Meeting on western Balkans i Bryssel. Västra Balkans anslutning till den europeiska unionen är just nu inne i ett avgörande skede och därför hade Europaparlamentet inbjudit till en och en halv dags diskussion om frågan.

Inledningsvis kan vi konstatera att det är naturligt att låta länderna på Balkan som så önskar ansluta sig till unionen. Vidare kan man konstatera att för varje ny medlem så blir regleverket allt mer låst och att det därför blir fråga om allt färre undantag. Förhandlingarna kan därför bli rätt svåra.

Det ungerska ordförandeskapet har en tydlig ambition att under sitt halvår (löper ut den sista juni) bli färdig med ett anslutningsavtal för Kroatien. Även om förhandlingarna kommit långt så är det naturligtvis ett problem att man i Kroatien hyllar som frihetshjältar generaler som av krigsförbrytardomstolen i Hagga dömts till långa fängelsestraff. Det känns som att vi inte riktigt har samma rättskänsla. För egen del anser jag att Kroatien måste göra upp med sitt förflutna innan dess att man kan komma in i den europeiska familjen, även om också jag stöttar den ungerska amitionen att komma vidare.

Ett annat land som har specifika problem och det utan möjlighet att påverka dem är Mackedonien. Förhandlingsmässigt är man "bäst i klassen" och därför borde det inte vara något problem, om inte det vore så att Grekland inte kan acceptera namnet. Grekland har en provins som heter Mackedonien och kräver därför att Mackedonien skall kallas FYROM (Former Yoguslavic Republic of Maccedonia). Då alla medlemsländer måste vara eniga om en ny medlem så hindras Mackedonien. Min uppfattning är att Greklands insträllning är orimlig och att Grekland måste medverka till en saklig lösning som innebär att Mackedonien kan heta Mackedonien.

Att få fler Balkanländer som medlemmar i EU innebär att fler länder kommer in i ett samarbete baserat på demokrati, mänskilga rättigheter och öppenhet och därmed "säkras" en domkratisk utveckling i dessa länder. Det är inte så att de är odemokratiska idag eller riskerar att bli det men som exemplet från Vitryssland (stulet val) och Ukraina (oppositionsledatren i fängelse) visar så är det bara starka institutioner som kan säkra demokrati. Därför var parlamentets möte viktigt och därför måste vi alla europavänner driva på för en fortsatt utvidgning över västra Balkan.

Ulrik Nilsson (M)