Í slutat av förra veckan besökte jag Bryssel och PNoWB (hopplös ackronym för Parlamentarie Network on the World Bank). Diskussionerna handlade väldigt mycket om vilken roll biståndet får i en allt mer globaliserad värld. Det var också väldigt uppenbart vilka olika inställningar som finns från Asien jämfört med Afrika. Typiskt var det uttalande som en indisk deltagare gjorde där han sa ungefär: I Indien har vi fler som lever under fattigdomslinjen än vad det finns innevånare i Afrika, men vi vill diskutera världshandelns möjligheter inte ställa krav på att någon annan skall göra det för oss.

Ett av seminarierna handlade om naturkatastrofer, därifrån vill jag också ge ett litet citat. Det är inte jordbävningen utan de dåligt byggda husen som dödar. Med andra ord även om det finns naturkatastrofer får vi inte ge upp försöken att bemästra dem (kanske också en passning till Cancun?)

Jag hade även möjlighet att träffa Syd Koreas ambassadör. Det är påtagligt att något är på gång på den koreanska halvön, även om det är svårt att förutse utvecklingen. Ett hoppingivande tecken får dock anses vara att Kina förefaller ompröva sitt ställningstagande till den Nord Koreanska regimen.

I fredags hade jag mitt sista sammanträde med direktionen för Sjuhärads kommunalförbund, det fick bli en limerick:

Kommuner ses i Sjuhärads förbund

på tillväxts- och utvecklingsgrund

en styrelse lämnar av

nya för vår (vandrings-)stav

vidare mot framtid hållbar och sund.

Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot