I veckan hade vi Kommunfullmäktige. En lång debatt ägnades åt att än en gång upprepa argumenten kring ackumulatortanken. Den här gången skulle beslut tas om detaljplanen för den plats som föreslår för tanken. Egentligen är ärendet enkelt antingen så tycker man det är en bra plats och då röstar man ja eller så tycker man platsen är dålig och då röstar man nej. Sedan är det naturligtvis så att inget är riktigt så enkelt utan debatten kom att handla om huruvida andra platser var undersökta för tanken och om de inte var de så varför gjorde man inte det.

Jag tänker inte egentligen diskutera tanken här - det har vi gjort, utan snarare reflektera över den politiska metoden. Vi ställer upp i val för att det är något vi vill, och utgångspunkten måste vara att vi genomför det vi fått mandat för. För majoriteten är det enkelt, värre är det för oppositionen. Skall man driva sina frågor, opponera eller försöka förstöra beslutsprocessen. Jag säger inte att oppositionen i Borås valt det senare men det börjar bli lite märkligt. Man hör de säga vi vill ha tanken - men inte där. Då borde man röstat ja till investeringen och nej till detaljplanen och låtit majoriteten ta ansvaret för sina beslut, så gjorde man inte troligen av rädsla för att framstå som att man inte vill miljöns bästa. Strategin tycks snarare ha gått ut på att ändra det beslut som majoriteten ville ta så att det blev sämre ur majoritetens synvinkel och bättre ur oppositionen. På liknande sätt har vi den senaste veckan fått höra att man inte var emot Pinocchio men emot platsen. Stå för ställningstagandena och respektera den politiska processen kära opposition.

Oppositionen har privilegiet att förhålla sig till majoritetens förslag, men bör använda det privilegit under ansvar. Även oppositionen bör presentera en sammanhållande politik och därmed visa att man har en tanke.