Häromdagen stod det på DNs vänsterkryss att det är brist på hantverkare i hela Europa, detta gäller även i Borås stads historia. Inte så att jag nu akut sökt någon hantverkare, men inför det att Borås Hantverksförening firade sitt hundraårs jubileum för några veckor sedan (där jag skulle säga några ord) så sökte jag efter spår av hantverket i Borås. I böckerna om stadens historia i tre band som gavs ut härom året fanns Hantverksföreningen nämnd två gånger, i inget av fallen som en organisation för människor som utför yrken och bidrar till stadens utveckling utan i båda fallen som benämningen på en lokal!

Jag tror att detta säger något om Borås. Staden har varit byggd på handel och industri och fokus har väldigt mycket varit på relationer utåt, mindre intresse har ägnats åt de funktioner som just gjorde staden till en bra plats att bo på. Genom att flytta till staden fick man nämligen utrymme att specialisera sig på ett yrke eller en uppgift, genom att man kunde anlita yrkesmän för andra uppgifter. Därför har alltid hantverkare varit viktiga i städer, så och i Borås. Bagaren, slaktaren, smeden och skomakaren bidrog säkert till att handeln och tillverkningen kunde utvecklas i Borås - de har dock inte satt sitt avtryck i historieböckerna.

Ser vi mot framtiden så fokuseras allt med ekonomiskt intresse mot just funktioner som handlar om att skapa större områden med sammanhängande arbetsmarknader. Framgångsrika områden behöver ha många människor och möjligheter till en betydande specialisering. Hantverkarnas traditionella funktion blir därför mycket avgörande för hur framtiden skall te sig. Därför bör vi alla Boråsare gratta Hantverkarna till 100 år och hoppas på ytterligare mer än hundra år av framtida lyckosamt arbete.