Ofta får man frågan hur man orkar vara politiker och sitta och käbbla på långa möten. Det vanliga svaret är att man tror på en åsikt och att man är engagerad för att genomföra bra saker - och så tror jag nog det är för de flesta politiker. Men innan frågan avfärdas så lätt bör vi nog rannsaka oss en del. Handen på hjärtat, den politiska debatten är inte alltid så stimulerande.

Låt mig ta ett exempel. Förra måndagen diskuterade Kommunstyrelsen frågan om en ny fristående förskola driven av Svenska kyrkan. Vi i majoriteten tyckte det var bra och oppositionen ville avslå begäran. Debatten inleds med att Lena Palmén redogör för Socialdemokraternas uppfattning och argument - för den som lyssnade på debatten var det en bra beskrivning av en åsikt. Därefter gick bland annat jag in och förklarade vår åsikt (se även en tidigare blogg) och uppfattning - om det var bra får andra bedöma men det bör ha klargjort för lyssnaren var vi står). Nu vidtar en lång serie inlägg där dels Lena och dels andra (s) upprepar samma uppfattning, med lite olika tonfall och argumentval, så mycket nytt tillförs inte debatten och för lyssnaren måste det ha blivit tråkigt. Jag tror inte att någon tror att man vid sittande kommunstyrelsemöte byter åsikt och att då ta om samma argumentation måste för lyssnaren uppfattas som käbbel, och därmed blir debatten tråkig. För egen del skulle jag också kunna uppfatta det som en förolämpning, därför att man måste antingen tro att jag inte lyssnade första gången eller att jag inte fattade första gången. Jag kan garantera att jag både lyssnar och förstår argumenten men jag drar en annan slutsats.

Skall vi få ett spänstigt utbyte av idéer, ett utbyte som engagerar andra än de som spelar spelet så måste vi se till att respektera lyssnarna och inte hålla på och traggla samma argument.

Bonus

Jag kan inte undanhålla läsarna en variant på den inledande frågan som jag fick vid ett föredrag för Juniorhandleskammaren i Göteborg för något år sedan. En tjej frågande om man blir politiker för att man är hundallergiker - man blir ju inte utskäld hemma om man inte har hund. Med vår opposition i Borås behöver jag inte sakna hunden.