Senaste inläggen

Av Ulrik Nilsson - 17 september 2012 10:13

Efter ett antal år har jag bytt blogg.plattform Mina framtida inlägg kan läsas på:


www.ulriknilsson.com


Väl mött där!

Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

Av Ulrik Nilsson - 12 september 2012 16:23

Fortsättningsvis bloggar jag på ulriknilsson.com.

Följ mig gärna där!


Mvh Ulrik

Av Ulrik Nilsson - 2 september 2012 13:42

I november 2006 tillträdde det nyvalda kommunfullmäktige i Borås stad, när vi träffades var det med en viss oro och osäkerhet. Willian Pezäll skulle inträda som enda företrädare för (SD) i KF. Han var ung och o...
prövad och alla visste precis hur han var, eller i vart fall trodde det. Det talades om att följa någon av två strategier gentemot William och (SD), antingen tiga ihjäl dem eller att i tuffa debatter visa på deras fel. William undvek skickligt båda fällorna, både att tystna eller att vika sig för den typ av mobbing som innebär "alla mot en". Han agerade i KF genom att i de frågor han såg viktiga deklarera sin ståndpunkt utan några åthävor och därefter att undvika "käbbel". För mig, och tror jag för många andra gav hans agerande upphov till respekt - Han skötte en svår situation snyggt. Den respekten förklarar för mig varför han sedan fick möjligheten att ingår i (SD):s första riksdagsgrupp.
 
I Riksdagen kom vi inte att arbeta nära, vi bevakade olika områden och möttes inte så ofta i korridoren. I somras träffade jag William på Varberg C där vi båda väntade på tåg. Vi pratade en stund om allt från Riksdagen och politik till missbruksproblem. Den William jag paratade med var märkt av sin sjukdom och det var uppenbart både hur mycket han uppskattade stöd han fått från olika kollegor och hur desperat han sökte hjälp och vård för sin situation. Missbruk är en sjukdom som skördar offer i alla grupper i samhället, när nu William Pezäll får räknas till skaran av missbruksoffer så är det med en känsla av både problemets stoorlek och den mänskliga tragedi som följer missbruket.
 
Mina tankar går naturligtvis främst till de som stod William nära, men det går inte att bortse från att det finns många lärdomar att dra från Williams korta liv. Som kollega både i KF i Borås 2006-10 och i Riksdagen vill jag minnas William för det han var och inte enbart för hans tragiska bortgång ooh missbruksproblem.
 
Ulrik Nilsson (M)
Riksdagsledamot och tidigare Kommunstyrelseordförande i Borås stad

Av Ulrik Nilsson - 31 augusti 2012 13:28

Vi svenskar tycker om att fira saker. Men bland kanelbullar och våfflor tycker jag att Världshandelsdagen (den 30 augusti) sticker ut som en dag som särskilt förtjänar att firas. Handel mellan stater, företag och människor har spelat en stor och viktig roll för freden, en roll som idag oftast glöms bort i den allmänna debatten. Handel innebär definitionsmässigt ett frivilligt avtal som ingås mellan två parter. Genom att avtalet är frivilligt är det också rimligt att anta att när det ingås så ser båda parterna fördelar med avtalet. Handeln kommer till först när en win-win situation uppstått. Denna idealistiska bild störs dock när parterna befinner sig i olika handelsområden eftersom skillnader i regler och lagar samt olika tullar och nationella skyddsåtgärder kan öka kostnaden för affären. En affär som då kanske inte längre blir lönsam för endera parten. Arbetet med att avveckla handelshinder är därför värt att uppmärksammas. Ett arbete som inte är klart trots att stora framsteg gjorts och görs hela tiden. I dag är det till exempel billigare och enklare att handla med Syd-Korea än med Norge i och med det handelsavtal Sverige genom EU tecknat med Syd-Korea. Vän av ordning kan då fråga varför vi inte kan ha ett liknande avtal med Norge? Genom handeln har utvecklingen av ekonomi och levnadsförhållande i många länder kunnat påskyndas, många länder vi idag anser vara medelinkomstländer hade utan handel fortfarande varit i stort behov av hjälp. Genom att tillverka varor som säljs i andra länder skapas arbetstillfällen, jobb som kanske inte alltid är välbetalda men som i alla fall ökar möjligheten till en långsiktig försörjning. Vidare tillförs kompetens till producentländerna. Köparländerna ges möjlighet att köpa varor till ett pris som är lägre än vad motsvarande varor hade kunnat produceras för, något som frigör resurser som kan nyttjas till annat. Win-win. Handel innebär tre överföringar. Produkt från producent till köpare, pengar från köpare till producent samt information. Även om syftet primärt är vara/tjänst-pengar så är på lång sikt informationsöverföringen den viktigaste processen. För att kunna möta kundens behov så räcker det oftast inte med att tillverkaren får en ritning utan produktionsavdelningen måste också ha kontakt med marknadsavdelning och konstruktionsavdelning, säljaren vill stämma av med tillverkaren och en kund kan ringa och ställa frågor. Detta innebär att informationsflödet går fram och tillbaka och härs och tvärs. För att klara detta måste vi dels ha ett gemensamt språk (oftast engelska) och tillgång till medel för kommunikation, telefon, internet brev o.s.v Kommunikationsbehovet leder därför till att det i de olika länderna kommer att ställas krav på ökad utbildningsnivå samt att kommunikationshjälpmedlen sprids. Och även om redan idag en stor del av jordens befolkning har tillgång till mobiltelefoni så ökar viljan att använda tekniken för privat kommunikation med andra länder om man tidigare känner någon utomlands. Handelns behov av information gör därför att allt fler känner delaktighet i det internationella informationsflödet. Ofta anses handel stå i någon form av motsats till mänskliga rättigheter, ofta förs tanken fram att vi genom handel stärker auktoritära regimer. Så är det inte, när välståndet ökar och när utbildningsnivån ökar så ökar också medborgares vilja att utvecklas. Och har man då möjlighet att ta del av information om demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet så är det troligt att ett antal människor i landet som saknar detta kommer att börja driva de frågorna. Det finns troligen ett samband mellan ”den värdiga revolutionen” i Tunisien och EUs tidiga handelsavtal med Tunisien (då under diktatorn Ben Ali). En man från Chile sa en gång,”där jag kommer ifrån är alla unga, för vi har inte råd att fylla år”. Även om det sades med viss ironi så sätter det saker i perspektiv. Man kan tänka sig att de i hans hemby skulle vara rätt främmande inför att fira kanelbullen eller våfflan, eller motsvarande chilensk delikatess. Idag firar vi Världshandelsdagen och vi gör det för att handel ökar välståndet men också för att den river murar och ger allt fler människor på jorden möjlighet till en ljusare tillvaro.


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot, suppleant i utrikesutskottet

Av Ulrik Nilsson - 24 maj 2012 15:29

Riksdagen diskuterade igår frågan om Regeringens skrivelse om Strategisk exportkontroll 2011, det som normalt kallas vapenexport. Nedanstående har redan publicerats på FB (jag har redigerat lite)
Riksdagen diskuterar vapenexport. Jag skrev en liten limerick:

En fråga om säkerhet uti Norden,
hade Riksdagen i dag uppå borden,
det gäller export
av vapens sort
påverkas denna av läget på jorden.
Vill man ha information om debatten kan man kolla riksdagens protokoll. Nedan ges mitt inlägg och repliker på det.

Anf. 131
ULRIK NILSSON (M):

Herr talman! Vi debatterar i dag Strategisk
exportkontroll 2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
.
Det är regeringens skrivelse där man redogör för hur det tidigare året har sett
ut. Det är ett ämne som väcker känslor och åsikter och som har varit föremål
för en omfattande debatt.


Herr talman! Jag ska gärna erkänna att jag förmodligen är
en dålig politiker. I varje fall har människor alltid försökt lära mig att i
sådana här debatter är det alltid det enklaste budskapet som vinner, det jag
kan stå och skrika ut högt och tydligt.


Jag vägrar att se världen som svart eller vit. Jag vägrar
att behandla en så pass viktig fråga som denna utan nyanser. Därför, herr
talman, tänkte jag börja med att redogöra för våra utgångspunkter när vi tar
ställning i ärendet.


Den första är naturligtvis att vi har ett behov i Sverige
av en säker situation. Det är den svenska säkerhetspolitiken där vi har valt
att stå utanför allianser. Det är också den som gör det nödvändigt för oss att
ha en vapenindustri så att vi kan garantera och skapa resurser för vårt
försvar.


Det i sin tur leder till att vi av kostnadsskäl kan ha ett
behov av att dela kostnaderna med någon annan. Det är bakgrunden till varför vi
har ett system där vi kan exportera vapen. Det handlar om skyddet för demokrati
och mänskliga rättigheter i vårt land och inte bara utomlands. Vi kan aldrig
bli en förkämpe för sådana värden om vi inte står för dem själva.


När vi har kommit så långt bör man också ställa sig frågan:
Är man beredd från de partier som säger att vi helst inte ska ha någon
vapenexport att dra slutsatserna vad det innebär för Sverige?


Innebär det ett försvagat säkerhetsställningstagande när
vi i vår omgivning ser att det sker förändringar som inte är positiva? Eller
innebär det höjda försvarsanslag? Det vore välgörande om man inte bara
redovisade den rosenröda bilden och inte bara såg den vita utan också den andra
sidan.


Ibland lyfter jag också fram att detta är ett område som
ger arbetstillfällen. För mig är detta det underordnade argumentet och Sveriges
säkerhet det överordnade.


Herr talman! Den andra utgångspunkten är det som jag har
lärt mig att det heter på ett främmande språk: Pacta sunt servanda, avtal ska
hållas. Är det så att vi tror att ett alternativ till krig i vår omvärld är att
vi har skiljedomsförfaranden och tecknar avtal stater emellan måste det vara så
att vi förväntar oss att också stater står för ingångna avtal.


Det innebär kanske ibland att vi får göra kompromisser som
vi inte gillar. Men vi måste stå för dem, annars kan vi aldrig ställa krav på
någon annan att stå för avtalen. Avtalen är för mig förlängningen av det
diplomatiska arbetet där man kommer överens. Det måste vi stå upp för. Därför
är det orimligt att säga: Nu har vi tänkt till, och det där avtalet säger vi
upp. Då kan vi aldrig kräva av någon annan att de står vid gjorda utfästelser.


Sedan finns det ovillkorliga skäl att bryta avtal. Ett
sådant är till exempel när det internationella samfundet går samman om ett
sanktionsbeslut. Då kan vi bryta avtalet utan att vi förstör relationer i
övriga världen. Men det är inte en fråga som vi äger internt själva.


Den sista utgångspunkten framskymtade i några
reservationer. Man önskar att inte avtalen var ingångna. Man säger: Det är
visserligen antagit enligt lagstiftningen, men i en framtid får vi en annan lag
och då kan vi bryta det. Det är viktigt att strida för den åsikt som finns att
vi inte fattar retroaktiva beslut.


Herr talman! När jag har talat om dessa grundläggande
principer kan jag också välkomna att det finns en ganska bred enighet både om
den säkerhetspolitiska ambitionen och om att avtal ska hållas. Jag välkomnar
mycket starkt de uttalanden som ledande socialdemokrater har gjort och som för
i den riktningen.


Herr talman! Om man sedan går vidare till dagens regler
krävs det ett tillstånd för att kunna exportera vapen. Vi har den oberoende
myndigheten Inspektionen för strategiska produkter och Exportkontrollrådet som
ger en insyn i bedömningarna.


Jag kan dela den uppfattning som flera har haft att det
nog finns anledning att se över om man inte kan ha en större öppenhet i
Exportkontrollrådets hantering. Det gäller så länge det inte innebär att
affärssekretess ifrågasätts. Hur det ska se ut är en sak som vi verkligen bör
fundera över.


Det system vi har i dag innebär att vi försöker skriva
relativt allmänna kriterier och sedan gör en bedömning där vi väger för- och
nackdelar och förutsätter att de som agerar gör det med omdöme. Det är en bra
princip och rätt tänkt att vi har möjligheten att göra en avvägning.


Vi har för ett år sedan kommit överens om att vi ska sätta
i gång en utredning i syfte att det ska bli svårare att leverera vapen till
icke-demokratier. Det är ett bra initiativ. Det sade jag redan för ett år
sedan. Det är också viktigt att vi faktiskt tänker igenom detta så att det inte
blir ett hastverk utan välgjort.


Vilken tid det tar och hur direktiven ser ut väntar jag
med att uttala mig om till dess jag har sett dem skriftligen. Men jag inser att
det kommer att vara ett problem att definiera vad som är en icke-demokrati, i
varje fall på ett sätt som är vattentätt. Å andra sidan kan vi möjligen hoppas
på omdömet även där.


Jag konstaterar att vad gäller tjänster fattade vi det
beslutet i höstas någon gång. Nu ska tjänster eller rådgivning i anslutning
till affärer också ingå i vapenexportsystemet.


Jag välkomnar även här att Socialdemokraterna delar vår
grundläggande uppfattning om dagens system. Det är ett rätt vältänkt system som
går att utveckla ytterligare och som går att förbättra. Där hoppas jag att vi
ska kunna bli eniga.


Kommer vi så in på det som skrivelsen egentligen handlar
om – vapenexporten 2011 – tycker jag att det är bra att vi får en klar och
tydlig redovisning som beskriver precis hur affärerna ser ut. Det innebär också
att vi kan ha ett utbyte som baseras på fakta. Vi kan ha en diskussion om
ärendet som bygger på de uppgifter som faktiskt är givna. Jag tycker att det är
en fördel om vi kan använda detta som fakta. Sedan finns en risk med den här typen
av faktasammanställningar.


Herr talman! Låt mig ta en liknelse. Jag hörde någon som
sade att statistik är farligt, för det går att använda ungefär som en berusad
man använder en lyktstolpe: Den lyser upp en begränsad del av verkligheten, men
den är ganska bra att hålla sig i. Lite grann har jag en känsla av att denna
debatt av och till har hanterats på detta sätt. Man tar en liten del och säger:
Det här beskriver helheten. Det gynnar inte heller det sakliga utbytet.


Herr talman! Jag noterar att i de affärer som är
genomförda och de exportfrågor som finns i rapporten är reglerna uppfyllda, och
det är positivt att vi får rapporten och kan diskutera den.


Herr talman! Jag kan inte låta bli att kommentera några av
de reservationer som finns, för jag tycker att det är viktigt att debatten
håller sig till fakta. Det finns en reservation från Miljöpartiet och
Vänsterpartiet som heter reservation 2, där man bland annat säger att lån i dag
inte omfattas av reglerna. Men om man läser 4 § i lagstiftningen säger den att
tillhandahållande omfattar lån, och om man läser 2 § står där att det handlar
om tillhandahållande. Det är alltså en felaktig uppgift i reservationen att det
i dag icke är reglerat hur lån ska hanteras.


I reservation 2 lyfter man fram att tjänsteexport är
oreglerat. I någon mening är det korrekt, men vi har redan fattat beslut i
riksdagen om att införa det i lagstiftningen från halvårsskiftet. Det är lite
grann att slå in öppna dörrar att ta upp denna debatt just nu.


I reservation 6 från Miljöpartiet behandlar man bland
annat JAS 39 Gripen och export till Indien. Där påstås att Indien kommer att
modifiera flygplanen för att bära kärnvapen. Det är en uppgift jag inte har
sett någonstans tidigare. Jag har aldrig hört någon påstå att JAS skulle vara kärnvapenbärare.
Jag vet inte ens om planen kan bära kärnvapen. Jag tror inte att de är så
lämpade. Efter det att jag för ett år sedan träffade företrädare för Indien på
svenska ambassaden i Delhi vet jag att där överväger man snarare att köpa
andra, tyngre vapensystem och att det är ett av problemen när man jämför JAS
med andra. Men jag har alltså aldrig hört att JAS skulle bära kärnvapen. Det är
möjligen ett försök att göra någon sorts guilt by association – att påstå en
koppling som i realiteten inte finns.


Det väcker också en annan liten fråga. Var det inte
demokratikriterium som vi diskuterade? Brukar inte Indien anses vara jordens
största demokrati? Jag tror det, och jag tror att det är viktigt att vi står
upp i ett försvar för de demokratier som vi har på jorden. Därför blir det lite
förvånande med den reservationen.


Herr talman! Det viktigaste här är att vi sorterar ut
vilken grundsyn vi har och att vi står för den. Antingen säger vi att vi inte
tycker att det är kul med vapenexport och att vi vill avveckla den, eller så
säger vi att vi tycker att svenska säkerhetsintressen är så viktiga och att den
säkerhetspolitiska väg vi har valt är så central att vi kan följa det regelverk
vi har och utveckla det vidare. Frågan är om det i längden är förenligt att
säga att vi står utanför allianser och att avveckla vapenexporten. Det kommer
att bli våldsamt kostsamt. Därför tycker jag att det vore bra om vi klev fram
ur buskarna och talade om vad det handlar om.


Herr talman! Jag tycker att den säkerhetspolitiska aspekten
är viktig. Jag tycker att det är ett bra system vi har i dag, och det kan
förbättras. Jag hoppas, herr talman, att vi alla har omdöme nog att föra
resonemanget på ett sakligt och lågmält resonerande sätt.


Herr talman! Jag yrkar bifall till utrikesutskottets
förslag i betänkandet.


(Applåder)

 

Anf. 132 HANS LINDE (V) replik:

Herr talman! Jag har full förståelse för att Moderaterna
efter ett år då svensk vapenexport har slagit alla tidigare rekord och när
Sverige har beväpnat en lång rad krigförande stater, diktaturer och
förtryckarregimer efterlyser en lågmäld debatt där vi inte blir så upprörda.


Men jag är ledsen, Ulrik – jag kommer att göra dig
besviken på den punkten. Efter det att jag har suttit med demokratiaktivisterna
från Bahrain, Förenade Arabemiraten, Jordanien och Egypten och hört deras
berättelser om deras vardag under regimer som Sverige har varit med och
beväpnat är det svårt att vara lågmäld. Då är det svårt att inte bli oerhört
upprörd.


Ulrik Nilsson talar om att vi inte ska vara så svartvita.
Han talar om att det finns någonting där ute i skuggorna som vi inte ser bortom
lyktstolpens ljus. Ja, vad är det som vi inte ser? Vad är nyanserna i det
faktum att Sverige under 2011 exporterade vapen till diktaturen Saudiarabien
för 2 869 miljoner kronor? Vad är nyanserna? Vad är det vi inte ser bortom
detta?


Ulrik Nilsson gav i alla fall en förklaring till
vapenexporten: Nu ska vi värna de svenska säkerhetsintressena. Det var
säkerhetspolitiska argument som motiverade vapenexporten till en av vår tids
värsta diktaturer. Det är en diktatur som utmärker sig bland andra och ett land
som har intervenerat militärt i ett grannland för att slå ned ett folkligt
uppror. Ulrik Nilsson motiverar detta med svenska säkerhetsintressen. Jag
undrar på vilket sätt Sverige blir säkrare av att vi beväpnar diktaturen i
Saudiarabien, Ulrik Nilsson.


Till sist vill jag också fråga Ulrik Nilsson, som sade att
avtal ska hållas: Är det bara Sverige som ska hålla avtal? Finns det inga
förpliktelser för Saudiarabien? Anser Ulrik Nilsson att Saudiarabien i dag
håller sin del av det militära samarbetsavtalet?

 

Anf. 133
ULRIK NILSSON (M) replik:

Herr talman! Den första frågan gäller Hans Lindes träffar
med demokratiaktivister. Jag har också träffat företrädare i Tunisien, Egypten,
Förenade Arabemiraten med flera stater som du nämnde. Jag har träffat folk
därifrån. Det de jag träffar säger till mig är: Låt oss nu i stället titta
framåt! Låt oss nu fundera på och få svar på hur vi utvecklar våra länder!


Jag vet att det finns vänstergrupper och andra i dessa
länder som hellre tittar bakåt och försöker skylla på någon. Men jag har också
sett dem som säger: Nu är det bättre att vi går framåt och försöker utveckla
våra länder. Dem lyssnar jag mer på – därmed inte sagt att vi är skuldfria i
allt det som har varit.


När det gäller frågan om vapenexport är det fortfarande så
att om vi vill kunna ha en inhemsk vapenproduktion, vilket vi behöver med det
säkerhetspolitiska ställningstagande vi har gjort, måste vi om vi inte ska få
alltför höga kostnader dela detta med andra. Min motfråga till dig blir: Hur
mycket är du beredd att höja försvarsanslaget, Hans Linde, för att kompensera
för det som vi inte kan dela kostnaderna för med andra?


Är det bara vi som ska hålla avtal? Nej, jag tycker att
man ska kunna ställa krav på att alla parter i en internationell
överenskommelse håller avtalet. Jag har inte läst avtalet; jag har inte haft
tillgång till det. Jag kan därför inte göra en personlig bedömning. Men jag vet
att även om någon annan har betett sig illa mot mig ska jag behandla andra
stater som vi vill bli behandlade av dem. Jag tycker att det är en rimlig
princip att vi står upp för rättsstatens principer.


Anf. 134 HANS LINDE (V) replik:

Herr talman! Det var kanske snarare någon form av den
kristna varianten att vända den andra kinden till som Ulrik Nilsson här
presenterade. Vi ska se hur Saudiarabien invaderar ett av sina grannländer. Vi
ska passivt titta på när Saudiarabien avrättar 82 personer, bland annat en
kvinna för häxeri och trolldom. Vi ska se på när kvinnor förvägras rätten att
köra bil. Vi ska acceptera att hembiträden som har blivit våldtagna av sina
arbetsgivare sedan döms till fängelse när de blir gravida. Vi ska acceptera att
människor som jobbar i hemmen i Saudiarabien många gånger behandlas inte som
andra klassens medborgare utan kanske till och med sämre än husdjuren. Vi ska
vända den andra kinden till, vara högre stående och fortsätta med detta avtal
som om ingenting har hänt.


Jag vill ge Ulrik Nilsson en utmaning. Vi sträcker oss ett
år framåt. Vi har en ny debatt om vapenexporten ungefär vid den här tiden om
ett år. Ta det här året, Ulrik Nilsson, och leta upp en enda demokratiaktivist
från Nordafrika eller Mellanöstern som tycker att det är bra att Sverige har
exporterat vapen till Saudiarabien! Presentera namnet på en enda
demokratiaktivist vid nästa års debatt, Ulrik Nilsson, för att motbevisa mig!


Till slut vill jag säga att jag företräder ett parti som
ibland får höra saker om sin historia. Det är sant att vi i Vänsterpartiet har
gjort misstag i vår historia, men vi har också lärt av vår historia och av de
misstag vi har gjort. Frågan är om detsamma gäller Moderaterna. De nya
moderaterna hävdar numera i något slags sanslöst försök till
historieförfalskning att man var emot apartheidregimen i Sydafrika. Har man
lärt någonting av sin egen historia? Man gör faktiskt samma misstag i dag som
man gjorde då. Då hävdade man att om vi inte fortsatte att handla med och
exportera varor till Sydafrika och apartheidregimen där skulle vi förlora
arbetstillfällen i Sverige och dessutom, som Ulf Adelsohn uttryckte det, skulle
negrerna där nere bli arbetslösa. Det är precis samma resonemang i dag, Ulrik
Nilsson. Ni har ingenting lärt av er egen historia.

Anf. 135
ULRIK NILSSON (M) replik:

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att vi nog
har lärt oss rätt mycket av vår historia. Det ena är att det är livsfarligt att
vara alltför kategorisk i sina uttalanden, för då kan det bli svårt.


Hans Linde måste sitta inne med någon information som jag
inte har, nämligen hur avtalet med Saudiarabien ser ut, eftersom det tydligen
är det vi diskuterar. Det ligger kanske inte riktigt på 2011, men du frågar om
det bara är vi som ska hålla avtal. Nej, båda parter ska hålla avtal. Jag vet
inte om det är reglerat. Jag vet i alla fall att det är mycket konstigt att vi
i efterhand säger: Det här borde ha stått i avtalet och nu antar vi att det
gäller.


Jag har inte den uppgiften om det står någonting om
hembiträden, om avrättningar och allt det som du räknade upp. Jag får passa på
frågan om det är skäl för att säga upp avtalet. Jag vet att den grundläggande
principen är att vi står vid ingångna avtal.


Du frågar om aktivisterna. Det är klart att ingen aktivist
kommer att säga att det var jättebra att man försökte bekämpa
demonstrationerna. Men det är nog inte heller någon aktivist som rakt av säger
att det var just det faktum att de hade svenska vapen som gjorde att de tog
ställningstagandet att bekämpa. Det man säger är: Det som har hänt har hänt. Låt
oss nu diskutera hur vi bygger en stat enligt de principer vi vill ha! Låt oss
ta den diskussionen framåt!

Anf. 136 BODIL CEBALLOS (MP) replik:

Herr talman! Ulrik Nilsson inledde också med att prata om
det här avtalet. Det är vår bedömning att det inte är så enkelt att säga upp
avtalet. Ulrik säger att vi väntar oss en ny lagstiftning. Jag förstod inte
riktigt vad Ulrik Nilsson menade då. Ska den lagstiftningen inte kunna användas
när det här avtalet ska förlängas år 2015? Det lät nästan som om vi måste stå
fast vid avtalet trots att det kommer en ny lagstiftning. Jag hoppas verkligen
att Ulrik Nilsson inte menade det. Det kan väl inte vara så att Ulrik med
vänner fortfarande tycker att det här har varit en bra modell att ha det här
avtalet och att försöka förmedla sådana tjänster som strider mot svensk lag.
Jag tycker att det låter mycket märkligt.


Ulrik tar också upp detta med inhemsk vapenproduktion och
att vi vill ha en inhemsk vapenproduktion för vårt eget försvar. Då är frågan:
Behöver vi verkligen den här inhemska vapenproduktionen i dagsläget? Hoten mot
Sverige ser helt annorlunda ut än vad de har sett ut tidigare. Vi skulle behöva
ställa om den industri som sysselsätter många människor till helt andra saker
och till att bekämpa helt andra hot som klimatpåverkan och andra sådana
verkliga hot mot oss i Sverige, vilket inte ett eventuellt angrepp utifrån är i
dagsläget. Det skulle jag också vilja att Ulrik Nilsson diskuterar lite mer på
djupet.


Indien är i konflikt med Pakistan. Det borde inte vara möjligt
att sälja vapen vare sig till Indien eller till Pakistan.

Anf. 137
ULRIK NILSSON (M) replik:

Herr talman! Avtalet ska förhandlas om 2015. Vi får
naturligtvis följa den lagstiftning som gäller då. Jag vet inte hur avtalet är
skrivet nu, så jag vet inte vad det finns för möjligheter att ändra innehållet
i samband med en förhandling. Men det kommer naturligtvis att göras en prövning
efter den lagstiftning som finns då. Det är lite konstigt att nu dra några
långtgående växlar på hur lagstiftningen kommer att se ut i det läget. Därför
är det bättre att konstatera de grundläggande principerna. Det är en
avstämningspunkt där.

Sedan tog Bodil upp frågan om hotet i vårt närområde. Man
ska veta att det inte är gjort på en eftermiddag att bygga upp en kapacitet att
försvara vår säkerhet, vår självständighet, våra mänskliga rättigheter, vår
yttrandefrihet och allt detta. Vi vet till exempel att det i det ryska
presidentvalet har utlovats väsentliga höjningar av försvars- och
militärutgifterna. Det påverkar omedelbart säkerheten i vårt närområde. Det
vore naivt att säga att det aldrig kommer att hända någonting här, och låt oss
därför plocka bort allting. Det vore att spela ett spel som är farligt för vårt
sätt att leva och vår frihet. Det vill jag inte inlåta mig på. Därför tycker
jag att de säkerhetspolitiska argumenten bakom det här ställningstagandet står
starka.

Anf. 138
BODIL CEBALLOS (MP) replik:

Herr talman! Risken är att den nya lagen inte hinner träda
i kraft innan vi ska förnya avtalet med Saudiarabien om det nu är så att den
här utredningen som eventuellt kommer inte ska vara klar förrän i december
2014. Jag vet inte exakt när på året som det här avtalet i så fall ska
omförhandlas. Det är bra om lagstiftningen hinner träda i kraft och vi kan
tillämpa den, men jag menar att egentligen gör redan den lagstiftning som vi
har i dag det omöjligt att sälja vapen till Saudiarabien eftersom Saudiarabien
är ett land där man inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Det kan inte
vara arbetstillfällen i Sverige och vårt behov av att ha en försvarsindustri
här som ska vara avgörande. Redan i dag strider det innehåll som vi ger avtalet
mot svensk lag. Då borde man inte kunna fylla det med något som helst innehåll.
Det strider mot lagen redan i dag. Vad blir då skillnaden?


Jag tycker att det är mycket bra om vi får en bra
lagstiftning på plats som kan stoppa det som nu sker i strid med svensk lag,
men egentligen är det redan i dag olagligt, tycker jag, att sälja vapen till
Saudiarabien. Jag skulle vilja att Ulrik Nilsson också reflekterade lite grann
över om det verkligen är i enlighet med svensk lag redan i dag.


Sedan har vi detta med att det kommer att ta så lång tid.
Jag hoppas verkligen att alliansledamöterna ser till att vi får den här
utredningen på plats väldigt fort och att vi får ett svar från utredningen
långt före december 2014. Vi kan inte fortsätta på det sätt som vi gör i dag
och sälja vapen till diktaturer i strid mot svensk lagstiftning men i enlighet
med praxis.

Anf. 139
ULRIK NILSSON (M) replik:

Herr talman! Låt mig för det första konstatera att jag har
en rätt stor tilltro till de system vi har med ISP:s oberoende bedömning och
med Exportkontrollrådets roll i det hela. Låt oss konstatera att din utsaga
alldeles nyss, Bodil Ceballos, att det här inte stämmer med lagstiftningen i
realiteten innebär ett underkännande av de bedömningar som är gjorda.


Det är inte offentligt hur resonemangen går till i
Exportkontrollrådet. Jag sade i mitt inlägg att det är möjligt att vi ska
försöka hitta former för mer öppenhet. Det vore bra. Det jag vet är att jag har
förtroende för det sätt som det hanteras på.


Jag skulle därför inte kunna tänka mig att stå här och
döma ut en bedömning som är gjord av en nämnd eller ett råd där jag inte har
direkt insyn.


Sedan kommer då frågan om exporten till Saudiarabien som
har tagits upp ett antal gånger. Det är ju så att det handlar om olika typer av
produkter, och jag tycker egentligen att man borde värdera varje affär för sig
i stället för att klumpa ihop det. Debatten har väldigt mycket handlat om
ihopklumpning, men när det gäller system som visserligen kan ha militär
användning skiljer sig en skeppsbruten inte väsentligt från en flykting på
sjön. Det inser vi båda.


Jag tycker nog att även de sjömän som skulle råka kapsejsa
i diktaturers farvatten förtjänar bra räddningssystem. Där gör jag kanske en
annan bedömning än vad jag skulle göra när det handlar om att sälja pansarvapen
eller liknande som används på ett annat sätt. Men den här förenklande
ihopklumpningstendensen för att få stora summor tror jag är kontraproduktiv i
debatten.



Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot

 

Av Ulrik Nilsson - 10 maj 2012 22:33

I går onsdag den 9 maj höll Kammaren en debatt om verksamheten inom EU under 2011. Jag bifogar en länk till en video av mitt inlägg:


http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=GZ01UU10&doctype=bet


Ulrik Nilsson (M)

Riksdagsledamot


Av Ulrik Nilsson - 10 maj 2012 22:28

Det har blivit två limerickar vilka jag redan publicerat på Facebook:


Från i tisdags och i går:

I dag gratulerar vi Anna Dahl och Pelle Dahl till att Kurragömma i Borås sent i går utkorades som årets butik vid en ceremoni i Stockholm. Jag fick skriva en liten limerick:

Årets butik heter Kurragömma
barn och äldre barn nu dit strömma
kom lek och lär,
var den Du är
och där få varadgens kiv glömma.
 
Just nu diskuterar Riksdagen verksamheten i EU 2011. Med anledning av debatten en limerick om varför vi har EU:

Det finns en bärande tanke i Europa,
om att orsaker till konflikter slopa,
då EU kom till
och nu om vi vill
går vi alla mot framtiden "tillhopa".
Av Ulrik Nilsson - 24 april 2012 15:10

I helgen uppvaktade jag min gamle (?) skolkamrat och gode vän Jan Björklund som fyllde jämna år. Jag skrev en limerick som jag nu delar på Facebook.

Symis, en pôjk från Sjuhärad,
blev över skolans tillstånd förfärad,
han bygden övergett
och minister "blett"
på högtidsdagen blir han nu ärad.


Ulrik Nilsson

tidigare elev vid Marks Gymnasieskola

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards